Lycka, hopp och framtidstro | Amanda Wingenfeldt

Amanda Wingenfeldt

Annons

Lycka, hopp och framtidstro

APictures1
I skrivande stund pirrar det i magen på mig. Jag har så mycket förväntningar för det som väntar framöver! Jag älskar känslan av att känna lite nervositet, hopp och förväntan för det som komma skall. Även fast jag inte har en aning om vad det egentligen är för något som väntar på mig.

Jag tror att jag har fått en ny livsglädje efter allt som hänt. Jag börjar känna mig trygg och levande igen och den känslan ger mig så mycket hopp och lycka. Det känns som att det är min tur att glänsa, att det är min tur att vara så där överdrivet lycklig nu. Och jag tänker ta den här chansen. Jag tänker visa alla som tvivlat att jag visst klarade mig. Och jag gjorde det jäkligt bra dessutom.

Det är när man stannar upp och ser sig omkring som man verkligen inser hur fint livet är ändå. Det finns så mycket gott och så många människor som vill en väl. Det är just det människorna som man måste komma ihåg, uppskatta och ta vara på.

Mycket i mitt liv kretsar kring studenten just nu och jag är säker på att mycket av eran lediga tid tas upp av tankar, oro, hopp och kanske till och med ångest kring studenten med. När studenten kommer upp på tals blir många ångestladdade och inte lyckliga som jag istället önskade att alla kände för den stora dagen som snart är framför oss. Vi har hela framtiden i våra händer och vad kan egentligen gå fel?

Ta varje chans du får och utnyttja varje möjlighet. Följ dina drömmar och strunta i vad kompisen eller pojkvännen ska göra, för det är just nu som du har möjligheterna till att göra precis vad du vill. Och är inte det en fantastisk känsla? Le, skratta och njut. Ta vara på varenda minut av glädje och inspireras av allt som ger dig positiv energi.

Studenten ska inte vara en tid av ångest – det ska vara en tid av lycka, hopp och framtidstro. <3

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anna

    Hej Amanda, först och främst, varning för en lång, komplicerad och konstig fråga, och tack för alla peppande texter om studenten, jag är nämligen en sådan som det känns ångestladdat för. Jag längtar verkligen men på samma gång känns det så jobbigt, jag som älskar att ha kontroll vet ingenting och det skrämmer mig. Jag har även ett annat problem, det senaste året har jag pluggat utomlands och haft ett långdistansförhållande med min pojkvän, det har gått jättebra, så bra ett sådant kan gå tror jag. I juni kommer jag hem, vet att jag inte vill göra något annat än att jobba och resa i minst ett år framöver men han vill stanna i Sverige på en än så länge oklar ort. Vet ej hur jag ska göra med vårt förhållande då jag älskar honom mer än allt annat och vi har vart ifrån varandra så länge nu (8 månader) och det har ofta känts som att mitt utomlandsår hade kunnat bli helt annorlunda om jag inte hade haft ett förhållande, missförstå mig rätt, jag älskar honom så otroligt mycket men mina singelkompisar har ju haft det snäppet roligare haha. Därför vet jag inte om jag vill ha ett likadant förhållande i framtiden, eftersom att han till 100% inte vill resa nästa år. Förstår du vad jag menar? Hoppas att du har några kloka ord på detta i alla fall för det har inte jag just nu…. Tack igen för en grym blogg! Kram 

Annons
stats